Gitarrflickan

Det är så hemskt när det händer. Det där man är helt övertyad om att det bara finns på film. Känslan av att någon bara går upp i rök. Min kusin Anna Stenberg är en sjukt godtrogen tjej på 20 år. Hon är absolut den snällaste 20åring jag känner. Att slå en blodsugande-mygga är inget hon skulle göra. Hon kramar om när allt svider, hon lyssnar när ingen annan hör. Och nu är hon borta. Sjukt.

7 dagar har hon irrat runt någonstans i världen. Ensam eller med någon vet man inte. Men, borta är hon. Nu är det enda man kan göra att vänta.

Att inte kunna göra någonting är också en känsla man helst vill slippa... Samma sak med det faktum att inte veta. Man vet ju faktiskt ingenting. Dead or alive? Mätt eller hungrig? Ja, you name it. Man vet INGENTING ...

Nu ska jag träna bort lite frustration.

Sprid detta till så många du kan! (jag har länk med mer info på facebook, Lajza Stenberg)